Talstreck eller citattecken? Det är frågan när det är dags att skriva dialog i din berättelse.
”Spelar det verkligen någon roll?”, tänker du.
– Både ja och nej, svarar jag.
Varför använder vissa författare citattecken (även citationstecken eller väldigt fokligt snuffar) och andra talstreck (vilket bland journalister ofta kallas pratminus) i sina texter?
Det slog mig en dag i en bokhandel och jag började bläddra i böcker av en mängd författare för att se om jag kunde se något mönster i vem som använder vilken. Kunde det vara så att före detta journalister är hetast på talminus?
Båda varianterna förekommer bland svenska och utländska bestsellerförfattare. Jan Guillou använder citattecken men Liza Marklund kör talstreck, för att nämna två exempel.
För den ovane kan nog talstreck uppfattas som mer lättläst, det är exempelvis vanligt i barnböcker. Jämför de två meningarna:
– Johan är inte klok, sa hon.
”Johan är inte klok”, sa hon.
Ingen större skillnad i läsbarhet, talstrecket gör att man ser var pratet börjar men med citattecken ser man tydligare var det slutar. Speciellt om man låter pratet fortsätta:
– Johan är inte klok, sa hon. Jag begriper inte hur han tänker.
”Johan är inte klok”, sa hon. ”Jag begriper inte hur han tänker.
Om man jämför dessa båda meningar så blir den första mer otydlig. Är det som kommer efter punkten verkligen ett fortsatt citat eller en tanke? Det är nästan så att man måste lägga det på en egen rad för att det ska bli tydligt.
– Johan är inte klok, sa hon och tillade:
– Jag begriper inte hur han tänker.
Sedan finns det ju omvänt nackdelar med att använda citattecken. Tänk dig dessa:
– Jag hörde att hon sa ”det spelar ingen roll”, sa Karsten.
”Jag hörde att hon sa ‘det spelar ingen roll’”, sa Karsten.
Inte helt lättläst när det enkla citattecknet hamnar intill det dubbla.
En del hävdar att citattecken innebär att det är ett exakt ordagrant citat medan talstreck är något lösare, ungefär som i journalistiken där ”citaten” så gott som alltid är omformulerade men ändå ska betyda samma sak som vad den intervjuade sagt när det inleds med ett pratminus.
Men i en roman borde väl allt som sägs vara ordagrant? Eller?
Hos Språknämnden läser jag ”tankstrecket också pratminus, replikstreck, talstreck eller anföringsstreck. Benämningen talminus förekommer också, men är mindre vanlig.”
Så vad är bäst? Svaret måste bli att det är en smaksak. Det finns faktiskt vissa författare som väljer inget av alternativen och helt struntar i att sätta ut citattecken eller talstreck. Det verkar vara en dålig väg eftersom det blir väldigt svårt att veta vad som är dialog, tankar eller löpande text. Men det kan tydligen också vara framgångsrikt, nobelprisvinnande författarinnan Elfriede Jelinek använder använder sig av kolon för att markera när någon börjar prata. Ofta är det dock omöjligt att avgöra var citatet slutar och det gör berättelsen onödigt svårläst. De flesta av oss vill undvika att vara svårläst i onödan.
Dock: vad du än väljer så se till att det är konsekvent genom hela berättelsen. När man läst ett par sidor så funderar man inte längre över om författaren avänder pratminus eller citattecken.
Lämna gärna exempel i kommentarerna på vilka kända författare som använder vilken typ av tecken för att markera dialog.
Fotnot: Istället för våra citattecken (” ”) förekommer även « », framför allt i böcker på spanska, portugisiska.
Fotnot 2: Jag vet att jag ovan använt bindestreck/minustecken istället för det långa tankstreck som normalt ska användas som talstreck. Det är något man ser oftare på webben eftersom det är krångligare att få fram det långa strecket. Det kan vara ett skäl att välja citattecken.
Läs mer om citationstecken och tankstreck på Wikpedia.
Dessa kommentarer fanns på den gamla sajten till artikeln:
# Vitvarg
Monday, May 18, 2009 1:33 PM
J. K. Rowling använder citattecken i sina böcker om Harry Potter. Det tycker jag är det bästa sättet att visa att någon pratar.
I en tidning fanns det en följetong där man inte använde något tecken alls, så jag fick läsa om samma mening flera gånger för att förstå om det var en dialog eller inte, och det var bara krångligt. Så den delen av tidning hoppade jag över.
Bra skrivet!
# Eric
Thursday, June 18, 2009 11:07 AM
Det beror ju helt på känslan i texten och historien i sig. Tolstojs texter skulle se helt fel ut om han skulle ha citattecken, som ger ett modernare tempo. Talstrecken ger en långsammare berättarton med en känsla av just berättelse. Citattecknen ger en snabbare rytm med en mer reportagekänsla i berättelsen.
# Författare
Tuesday, July 28, 2009 10:05 PM
Vitvarg: du kan inte blanda in JK Rowling i detta, då hon inte skriver på svenska. Möjligen kan du nämna att den svenska översättaren valt att göra som Rowling, och använda citattecken.
Själv tycker jag att talstreck är det korrekta sättet att skriva dialog på svenska.
# Caisa
Thursday, July 30, 2009 10:01 AM
Jag har läst flera olika utgivningar utav J.K Rowlings böcker. Pocketböckerna verkar innehålla citat, medan de övriga böckera är talstreck.
Eric har redan sagt mina ord.
Jag kan personligen tycka att det kan bli lite störande med alltför många talstreck. Ger nästan ett litet barnsligt skrivet intryck. Det skulle vara för att det är lättläst men inte alltför många talstreck..
Caisa: Jag har Harry Potter som inte är pocket, på svenska, och i dem står det med citattecken