Snöflinge-metoden för att skriva en roman

januari 10th, 2010 - 

Hur gör man för att skriva en roman? Ja, en viktig del är förarbetet. Här får du tips på 10 steg som tar dig från idé till färdig bok.

Det här är en bearbetad och förkortad översättning av en riktigt bra artikel om The Snowflake method, eller på svenska Snöflingemetoden. Det handlar om hur man skriver en roman på enklaste sätt.

Det är en väldigt lång och informativ artikel som jag försökt sammanfatta nedan, med fokus på de tio steg som nämns. Har även gjort tidsuppskattningar räknat i timmar, delvis utifrån mina egna erfarenheter från skrivandet av romanen InnebandyPiraterna.

1. Skriv en sammanfattning av romanen i en mening. (1 h)

2. Utöka sammanfattningen till ett stycke. Få med de stora katastroferna, typ akt 1-3. Första katastrofen i slutet av akt 1, den andra i mitten av akt 2 och den tredje i slutet av akt 2. Och i akt 3 knyts alls samman och löses. (1 h)

3. Storyline för varje karaktär i boken (1 h/karaktär)

4. Utöka varje mening i det sammanfattande stycket till ett eget stycke. När du gjort detta har du ett synopsis på hela boken. (3-4 h)

5. Skriv en 1-sidig beskrivning av varje huvudkaraktär och en halvsida om varje bikaraktär. (5-20 h)

6. Utöka ditt 1-sidiga synopsis till ett 4-sidigt synopsis. (30 h)

7. Utöka personbeskrivningarna till fullständiga faktablad med allt som finns att veta om en karaktär. Födelsedag, beskrivning, historia, motivation, mål etc. Och viktigast – hur karaktären kommer att förändras. (20-100 h)

8. Ta ditt 4-sidiga synopsis och gör ett kalkylark där du listar samtliga scener i boken. En kolumn för POV (point of view) karaktär. En bred kolumn om vad som händer, och ev några andra kolumner med en uppskattning av hur långt du tänker skriva i sidor/tecken/ord. Det gör det enklare att flytta runt scener. Slutligen lägg till en kolumn för att arrangera scenerna i kapitel. (15 h)

9. Ta varje rad från kalkylarket och utveckla scenerna, skriv ner idéer till dialog, allt du kommer på som anteckningar. (Detta steg är valfritt, kan hoppas över). (150 h)

10. Sätt igång och skriv romanen!

Totalt: 200-300 h.

Under processens gång kommer man flera gånger att gå tillbaks till tidigare steg för att rätta till saker som man kommer på. När du lär känna dina karaktärer kommer de att påverka historien på olika sätt. Och det är bättre att göra dessa ändringar tidigt än att göra det när hela första utkastet är färdigskrivet. Något man inser när man gjort det en gång.

Lycka till!

Låt dina karaktärer säga läsaren vem de är

januari 10th, 2010 - 

Skulle en och samma person uttrycka sig så här:
– Megacoolt. Så jävla fett alltså, jag är helt impad.
– Extraordinärt! Helt obeskrivlig känsla, jag måste säga att jag är imponerad.
Dialogen är en viktig pusselbit när du bygger upp dina karaktärer.

Dialog. Det handlar om mer än att stapla pratminus i rask takt (eller att välja mellan citattecken och talstreck). Rätt använd kan dialogen faktiskt hjälpa till att visa läsaren vilka personerna i berättelsen är.
Det du säger visar vem du är – i alla lägen. Det är precis likadant med karaktärer i en novell eller roman. Även om man inte kan använda talspråk rakt av i skrift så måste man ändå låta sig inspireras av hur vanligt folk snackar.
Fundera på skillnaden mellan dessa båda.
– Megacoolt. Så jävla fett alltså, jag är helt impad.
– Extraordinärt! Helt obeskrivlig känsla, jag måste säga att jag är imponerad.
(mer …)

Sätta punkt – att avsluta en berättelse

januari 10th, 2010 - 

Om början och titeln är viktig för att locka in läsaren, mitten av berättelsen för att trollbinda läsaren så är slutet avgörande för helhetsintrycket. Hur många gånger har du inte stängt av tv:n efter att en film avslutats med att hjälten reder upp allting inom loppet av några minuter och suckat ”vilket kasst slut, där slösade jag bort två timmar”.

Om början och titeln är viktig för att locka in läsaren, mitten av berättelsen för att trollbinda läsaren så är slutet avgörande för helhetsintrycket. Hur många gånger har du inte stängt av tv:n efter att en film avslutats med att hjälten reder upp allting inom loppet av några minuter och suckat ”vilket kasst slut, där slösade jag bort två timmar”.
Kraven är höga på slutet. Det är då de där överraskande händelserna ska kasta läsaren mellan hopp och förtvivlan under några meningar eller sidor innan allting landar. Oavsett om det är ett lyckligt eller fasansfullt slut så måste berättelsen trots allt få ett slut.
Du får bara en chans att göra ett första intryck och inte fler att göra ett sista.
(mer …)

En magisk inledning på en berättelse

januari 10th, 2010 - 

Vad är bästa sättet att inleda en berättelse? Hur ska början av en fängslande story se ut? Det är ofta de första meningarna som avgör om du vill läsa vidare eller inte. Den här lektionen i berättarskolan kan vara skillnaden mellan en och tusen läsare.

Det är i de första meningarna som grunden till berättelsen läggs. Det är ingen slump att manusförfattare till filmer som handlar om författare låter sina huvudrollsinnehavare kämpa och slita med just formuleringen av den första meningen.

I filmens värld minns jag två scener som handlar just om författarens startproblem. I “Släng morsan av tåget” spelar Danny DeVito en författare som sliter med den första meningen och inte blir riktigt nöjd när han ska formulera hur natten var då berättelsen tar sin början.

(mer …)

Boktips: Att skriva – En hantverkares memoarer av Stephen King

januari 10th, 2010 - 

Skräckmästaren Stephen King delar med sig av sin karriär och sina erfarenheter i en bok som är både självbiografi och författarhandledning i ett.

Oavsett vad man tycker om Stephen King så är han en produktiv författare som har en förmåga att hålla greppet om sina läsare genom berättelsen.

Den här boken är inget undantag. Det är en unik kombination av självbiografi och instruktionsbok för blivande författare. King öppnar dörren till sin värld och delar med sig av sina erfarenheter om alltifrån kampen för att bli utgiven och skrivandets våndor.

(mer …)

Skapa livfulla karaktärer

januari 10th, 2010 - 

Det spelar ingen roll hur bra din handling är om inte huvudpersonerna engagerar läsaren – på ett eller annat sätt. I det här avsnittet av Berättarskolan tittar vi närmare på hur man kan skapa intressanta karaktärer. Innehåller även en enkel övning.

Jag ska börja med att säga att det finns inget rätt eller fel när det gäller att beskriva personer i en berättelse, exempelvis en novell. Däremot finns det för- och nackdelar med olika tekniker och genom att förstå dem så kan man välja det som passar varje enskild berättelse – eller dig som författare – bäst.
Som ung lär man sig tidigt att beskriva saker och ting visuellt. Den röda bilen, den blå hatten. Det är inte heller ovanligt att detta längre präglar vårt sätt att beskriva personer i berättelser med meningar som ”Mannen hade brunt hår och svarta glasögon, han var klädd i en svart kostym med svarta skor. Han gick raskt längs Storgatans skyltfönster.”

(mer …)

Disciplin eller inspiration – så skriver du mer

januari 10th, 2010 - 

Har du verkligen råd att vänta på inspiration eller krävs det bara mer disciplin för att du ska skriva färdigt den stora romanen? Här får du några tips på hur du blir mer produktiv.

Känner du också att dagarna går och du inte kommer någonstans med den stora romanen i byrålådan (eller numera hårddisken)? Du är inte ensam. De flesta amatörförfattare har just det problemet. Det finns så mycket annat som stjäl tid och uppmärksamhet.
Det vanligaste felet är att man väntar på inspiration.
Författaren Peter DeVries har sagt: “Jag skriver bara när jag är inspirerad, så jag ser till att jag är inspirerad varje dag kl 09.00”
Det är egentligen rätt klockrent. Även Jan Guillou har uttryckt det på liknande sätt, något om att inspiration är inget som proffs har råd att vänta på. Det är bara att sätta sig och skriva, precis som det är med allt annat som man ska göra. Den som väntar på inspiration till att diska skulle snart se berget av odiskade tallrikar växa på diskbänken.
(mer …)

När skrivandet blir en lek kan du ta det på allvar

januari 10th, 2010 - 

Det krävs tusentals timmars träning för att bli riktigt duktig på att skriva. Hur ska du orka det om du inte tycker det är roligt? Det måste helt enkelt bli en lek. Först då kan du ta det på allvar.

För ett litet barn är allt en lek. Man leker för att lära sig. Det går att hitta glädje i allt man tar sig för. Men viktigare än något annat är väl att det man gör för att det är roligt kan förvandlas till en lek?
Skrivandet är något som lätt förvandlas till allvar. Gravallvarligt. Du försöker tvinga dig att skriva si och så många timmar varje vecka. Du pressar dig att prestera ord, meningar och sidor och mäter framgången i detta. Sedan får du prestationsångest eller skrivkramp som ett sms på telefonen.
Tänk om ett barn visste hur många timmars träning det krävdes för att lära sig gå eller prata? Läste nyligen att forskare räknat ut att det tar i genomsnitt 3000 timmar att bli riktigt bra på någonting. Det handlade där om en arbetsuppgift på ett jobb och slutsatsen var att det tog ungefär två år innan man blev riktigt bra på det man jobbade med, räknat med en dryg 40-timmarsvecka.

(mer …)

Sätt dig på en parkbänk och inspireras

januari 10th, 2010 - 

Skrivkramp? Frisk luft är inte bara bra för hjärnans syreupptagning. Det är också en inspirationskälla att komma ut. Sätt dig på en parkbänk, observera och lyssna. Verkligheten är ofta den bästa källan till fantasier. Förbättra dina berättelser genom att se det som händer omkring, framför allt miljöer och personer. (mer …)

Att välja mellan citattecken och talstreck

januari 10th, 2010 - 

Talstreck eller citattecken? Det är frågan när det är dags att skriva dialog i din berättelse.
“Spelar det verkligen någon roll?”, tänker du.
– Både ja och nej, svarar jag.

(mer …)