Disciplin eller inspiration – så skriver du mer

januari 10th, 2010 - 

Har du verkligen råd att vänta på inspiration eller krävs det bara mer disciplin för att du ska skriva färdigt den stora romanen? Här får du några tips på hur du blir mer produktiv.

Känner du också att dagarna går och du inte kommer någonstans med den stora romanen i byrålådan (eller numera hårddisken)? Du är inte ensam. De flesta amatörförfattare har just det problemet. Det finns så mycket annat som stjäl tid och uppmärksamhet.
Det vanligaste felet är att man väntar på inspiration.
Författaren Peter DeVries har sagt: ”Jag skriver bara när jag är inspirerad, så jag ser till att jag är inspirerad varje dag kl 09.00”
Det är egentligen rätt klockrent. Även Jan Guillou har uttryckt det på liknande sätt, något om att inspiration är inget som proffs har råd att vänta på. Det är bara att sätta sig och skriva, precis som det är med allt annat som man ska göra. Den som väntar på inspiration till att diska skulle snart se berget av odiskade tallrikar växa på diskbänken.
(mer…)

När skrivandet blir en lek kan du ta det på allvar

januari 10th, 2010 - 

Det krävs tusentals timmars träning för att bli riktigt duktig på att skriva. Hur ska du orka det om du inte tycker det är roligt? Det måste helt enkelt bli en lek. Först då kan du ta det på allvar.

För ett litet barn är allt en lek. Man leker för att lära sig. Det går att hitta glädje i allt man tar sig för. Men viktigare än något annat är väl att det man gör för att det är roligt kan förvandlas till en lek?
Skrivandet är något som lätt förvandlas till allvar. Gravallvarligt. Du försöker tvinga dig att skriva si och så många timmar varje vecka. Du pressar dig att prestera ord, meningar och sidor och mäter framgången i detta. Sedan får du prestationsångest eller skrivkramp som ett sms på telefonen.
Tänk om ett barn visste hur många timmars träning det krävdes för att lära sig gå eller prata? Läste nyligen att forskare räknat ut att det tar i genomsnitt 3000 timmar att bli riktigt bra på någonting. Det handlade där om en arbetsuppgift på ett jobb och slutsatsen var att det tog ungefär två år innan man blev riktigt bra på det man jobbade med, räknat med en dryg 40-timmarsvecka.

(mer…)

Sätt dig på en parkbänk och inspireras

januari 10th, 2010 - 

Skrivkramp? Frisk luft är inte bara bra för hjärnans syreupptagning. Det är också en inspirationskälla att komma ut. Sätt dig på en parkbänk, observera och lyssna. Verkligheten är ofta den bästa källan till fantasier. Förbättra dina berättelser genom att se det som händer omkring, framför allt miljöer och personer. (mer…)

23 minuter som gör dig till författare

januari 10th, 2010 - 

Vad är det vanligaste problemet för oss författare? De flesta brukar svara: att få tid att skriva. Det är så mycket plikter och annat som tar tid. Alltifrån barn vänner till jobb (inte alla har förmånen att skriva på heltid) och fritidsintressen. Därför kommer nu 23-minutersmetoden som garanterat gör att du hinner skriva en roman per år.

(mer…)

Alla kan bli författare – om de verkligen vill

januari 10th, 2010 - 

Kan alla verkligen bli författare? Svaret på frågan är både ja och nej. Precis som inte alla kan bli fotbollsproffs, rockstjärna eller fallskärmshoppare.

Allt handlar om träning och målmedvetenhet inför målet. Eftersom jag har idrottsbakgrund så jämför jag gärna med det, vilket jag också tycker att man kan göra.
Med skrivande precis som när det gäller idrott är talang bara en liten del av framgången. Tala med vilken idrottsledare som helst och han kan räkna upp flera exempel på spelare som hade all talang som krävdes för att nå hela vägen till världstoppen. Ändå misslyckades de och lade i vissa fall av på elitnivå redan före 20 års ålder.

Efter att ha pratat med en del lärare så har jag insett att det är precis samma sak med skrivandet. Det finns många elever som skriver fantastiska berättelser i tonåren under den tid då skönlitterärt skrivande uppmuntras och ges tid i skolan. Men eftersom de inte skriver på sin fritid så utvecklas de bara till en viss gräns och när andra uppgifter sedan tar över på svensk-lektionerna så slutar de skriva.
Därför kan vi se på författandet på samma sätt som idrottsutövandet. Det finns onekligen de som har talang för att skriva, ofta tack vare att de läst väldigt mycket och dessutom skrivit väldigt mycket i yngre åldrar. Kanske har de haft föräldrar, syskon, lärare eller andra som hjälpt dem genom att uppmuntra och ge goda råd. Men precis som inom idrotten gäller det att träna mycket och målmedvetet för att lyckas.
Ofta tappar en författartalang den regelbundna träningen genom att han eller hon glömmer bort att skriva, det går några dagar, veckor och plötsligt månader utan att en skriven rad.
Det kan tyckas att man använder sitt språk ändå, i vardagen. Men det är ungefär som att säga till en olympisk mästare i gång: ”Du behöver väl knappast träna mer än att gå till och från jobbet”. Kanske lite hårddraget men ändå.
Jag hävdar att alla kan bli precis vad de vill. Nästan i alla fall. Det är svårt för någon som är 157 cm lång att bli proffs i NBA (den amerikanska proffsligan i basket). Men det är trots allt inte omöjligt. Svårt men inte omöjligt.
Du kommer att få höra många säga att ”alla kan inte bli författare”. De tycker att det är en löjlig tanke. För att bli författare måste du ha ett fantastiskt språk och unika tankar och något att berätta.
Men alla har något att berätta. Alla kan lära sig skriva och genom att läsa och skriva mycket kan du också förbättra ditt språk. ”Övning ger färdighet” har vi alltid blivit inpräntade. Det gäller oavsett om du vill bli kock, spjutkastare eller författare.
Jag är övertygad om att vi som skriver har mycket att lära av idrottsmän. Hade David Beckham (lagkapten i Englands landslag) gett upp när han under träningen skjutit sin åttonde frispark i rad två meter över ribban så hade han förmodligen inte blivit världens bäste frisparksläggare.
Men utan alla dessa misslyckade frisparkar på träningen hade han aldrig lyckats på match. Författare ser gärna varje rad de skriver som match när det egentligen handlar om träning.
Men precis som en fotbollsspelare inte kan träna fem timmar i sträck är det nyttigt för oss författare att ta en paus emellanåt, stänga av datorn och ta en promenad i friska luften. Regelbunden träning och vila däremellan är nyttigt. Och när unga fotbollsspelare nu ser VM-fotbollen på TV så kan vi författare göra detsamma. Låna några världsmästare på biblioteket och lägg dig i gräset och läs!

PS I: Så fort du har avslutat en text så anser jag att du kan titulera dig författare. Även den som lirar i korpen är fotbollsspelare. Skillnaden bör göras mellan professionella författare och amatörer som inte kan leva på det. Lita på att många författare och kultursnobbar inte håller med.

PS II: Visst känns det skönt att veta att författarkarriären till skillnad från idrottarnas inte behöver vara slut för att man passerat en viss ålder. Det innebär också att det går att börja skriva oavsett om man är 20, 40 eller rentav 70 år gammal.

Så får du tid att skriva

januari 10th, 2010 - 


Ett problem som plågar oss alla som gillar att skriva – när ska vi få tid att göra det? I det här avsnittet av Berättarskolan får du några handfasta råd och dessutom exempel på hur några kända författare gjorde för att lyckas.

Det är bara att erkänna direkt – jag har själv syndat i flera år. Jag har sagt att jag vill skriva mer men ändå kan det ibland gå flera veckor utan att jag skrivit en enda skönlitterär rad.
Jag har jobbat med en bok i flera år, okej snart är det tio år. På sätt och vis är det inte bara negativt, att idén får mogna som ett årgångsvin och påverkas av en mängd erfarenheter. Men samtidigt så gnager också det som en äldre redaktör sa till mig för mer än tio år sedan:
”Se till att fortsätta skriva nu när du är ung – du ska inte tro att du får mer tid när du blir äldre”.
Jag tror att han framför allt menade att jag skulle göra det till en vana eller rutin att skriva. De där orden har jag nu insett hur sanna de är och den här artikeln hoppas jag blir ett startskott till bättring för både mig och alla er andra där ute som bär på författardrömmen.

Alla våra ursäkter
Varför har vi då så svårt att komma till skott? En sak är säker. Det finns ingen grupp människor som är så bra på att komma på ursäkter som författare. Det beror säkert på att vi är kreativa och snabbt kan fantisera ihop inte bara berättelser utan också undanflykter.
Jag gillar Jan Guillous inställning till skrivandet där han uttrycker sig i stil med:
”Att skriva romaner har inget med inspiration att göra, det är ett nio-till-femjobb. Att vänta på inspiration är det bara amatörer som har råd med. Som proffs gäller det att sätta sig ner och börja skriva.”
Det sammanfattar det ganska bra. Vill du få något gjort så gäller det att skriva en liten stund varje dag – om du nu inte har det så lyxigt att du kan ta ledigt några veckor i sträck för att både hinna vänta in inspiration och hinna skriva din berättelse.

En kvart om dagen
Hemligheten är att göra det varje dag. Fundera över hur lång tid du kan sätta av VARJE dag – och gör det. En kvart om dagen klarar väl alla? Jag tror att 15-20 minuter är ett minimum och samtidigt mer realistiskt än att säga ”jag kan lätt sätta av en timme” (även om det är sant).
Tidigare inbillade jag mig också att om jag sätter mig en kvart och sätter igång och blir inspirerad så kommer jag att sitta en timme. Numera tror jag dock att det är bättre att redan från början bestämma mig för vilken tid jag ska lägga och göra det.

Författarstund på morgonen
Jag har läst åtskilliga intervjuer med författare som inlett sin karriär genom att skriva varje morgon innan de gått till jobbet. John Grisham jobbade som advokat innan han blev författare på heltid. Han steg upp kl 5 varje morgon och satte sig och skrev på sin bok i en timme innan det var dags att gå till kontoret. Och han jobbade 60-80 timmar i veckan.
Det finns till och med forskning som visar att de som skriver några få sidor varje dag får mer gjort än dem som skriver mer sporadiskt och väntar tills de kan avsätta längre tid sammanhängande.
En majoritet av de skönlitterära författarna skriver just på morgonen, vilket säkert beror på att människan oftast är mest fokuserad vid den tiden på dygnet.
Men det finns också exempel på författare som använt en del av lunchen till skrivande, eller som direkt efter kvällsmaten satt sig en halvtimme vid skrivmaskinen, datorn eller vid skrivbordet med block och penna. Det viktiga är regelbundenheten.

Uppgift:
Bestäm dig för hur många minuter du kan avsätta varje dag och vilken tid på dygnet som passar dig bäst. Sätt dig sedan ner och börja skriv. Leta sedan upp en skrivarsajt där du kan publicera dig och få feedback – eller starta en egen blogg där du kan lägga ut dina texter.
Du är också välkommen att lämna dina egna tips som kommentarer till den här artikeln!

Det går snabbt att skriva en novell

januari 10th, 2010 - 

Tycker du att det tar tid att bli klar med din novell? Då ska du tänka på att en text är den absolut kortaste vägen att förmedla en berättelse till någon annan.

Jag tillhör den där skaran som vill bli romanförfattare och har mer än en icke fullbordad roman liggande om inte i byrålådan så på hårddisken. Ett par av de där projekten är nedlagda men åtminstone en roman kommer jag att fullborda, det är jag helt säker på.

Tycker du ibland att det tar enormt lång tid att skriva den där romanen eller novellen som aldrig blir färdig? Tänk då på att skriva är det snabbaste sättet om du vill berätta en historia – i alla fall jämfört med alternativen.

Film, musik och konstverk

Tänk dig om du istället skulle vilja göra en film av din idé. Då skulle du först bli tvungen att skriva ner den och bara det är lika mycket jobb som att skriva en bok – om inte mer. Sedan går det inte att göra en film på egen hand, det krävs flera människor som hjälper till med kamera, skådespelare och mycket mer. Det kostar sannolikt stora pengar.

Hur är det med andra alternativ? Att skapa ett konstverk i form av en målning eller teckning, det går väl ändå rätt snabbt? Ja, kanske för en enkel liten skiss men konstnärer tillbringar oftast många timmar på att prova sig fram. En tecknad serie kräver många steg, från manus till skisser och vidare till tusch och färg. (Även om vissa delar idag görs på datorn så tar det fortfarande tid).

Att skriva musik är också en tidsödande process och det kräver många steg av efterbearbetning för att nå ett professionellt resultat. Musiker, studioproducenter och ett antal andra. Det går visserligen att göra det hemma i källaren numera med en bra utrustning men det handlar ändå om många timmar innan man hittat en melodi och en text och sedan fått fram ett bra resultat som låter likadant i högtalarna som i ditt huvud.

Noveller en snabb väg

När man tittar på alternativen så är plötsligt skrivandet en fantastiskt snabb väg att förmedla en berättelse. Jag roade mig med att skriva en novell för någon vecka sedan. Det är väl egentligen emot konstens regler men jag fick en idé, grubblade på den i några dagar och satte mig sedan ner i 1,5 timme och skrev en novell.

Läste igenom den ett par gånger, korrigerade lite smålfel (enligt mina föräldrar hade jag missat några) tills jag kände mig klar och sedan publicerade jag den på VIPstory.se. Därefter klistrade jag in webbadressen till novellen i ett mail som skickades ut till alla mina vänner för att dela med mig av min berättelse.

Det tog bara några timmar innan jag fick den första responsen – från någon jag inte kände – med kommentarer och betygsättning. En spännande upplevelse att bli läst ögonblickligen.

Det här är en anledning till att jag tror på det skrivna ordet även i vår digitala framtid. Och jag hoppas att dessa tankar är lite uppmuntran till dig som tycker att det tar tid att skriva en berättelse.

Det kunde varit värre, som någon av er säkert kommer att tänka.