Daglig ordräkning (word count) – press eller befrielse med ordmål

augusti 19th, 2011 - 

Om du läst böcker av kända författare som berättar om sitt arbetssätt har du säkert träffat på åtskilliga exempel på hur de sätter dagliga skrivmål, ofta i antal ord. Stephen King skrev i sin bok om ett dagligt mål på 2000 ord. Vissa dagar klarade han det på två timmar, andra dagar kunde det ta hela förmiddagen beroende på var han befann sig i en skrivprocess.
Jag förmodar att han ofta skriver långt mer än de där 2500 orden med tanke på vilka tegelstensromaner han har fått ur sig genom åren.

När jag nu läst en del blogginlägg av olika författare de senaste månaderna har jag träffat på ännu fler som pratar om sin “daily word count”. Daglig ordräkning på svenska låter inte lika – vad ska man säga – vackert. Men det är vad det handlar om.
(mer …)

Använd intervju-metoden för att skapa en bild av dina huvudpersoner i romanen

juli 31st, 2010 - 

Om du tänker skriva en roman så gör du klokt i att först skaffa dig en tydlig bild av de viktigaste personerna i boken, dina huvudkaraktärer eller huvudrollsinnehavare. Det gäller både hjältar och skurkar och andra som har framträdande roller på något sätt.
Man brukar få rådet att göra en psykologisk profil på dem, beskriva deras utseende och personlighet och relationer till andra personer i boken. Ibland kan det kännas svårt och krångligt. Då kan man ta till intervju-metoden istället.

(mer …)

Att skriva mot SMARTa mål och planera är kul

juni 9th, 2010 - 

En bekant frågade: är det inte lite tråkigt att planera för mycket innan man börjar skriva? Andra har undrat om det inte blir ett tvång mer än något man vill ifall man sätter deadlines och mål?

Svar: Nej.

Frågan är förstås vad man vill med sitt skrivande. Man kan skriva helt och hållet för nöjes skull, alltså för sin egen skull. Ett bra exempel är dagboken, en enkel form av terapi där man kan sortera sina tankar vid dagens slut genom att skriva ner dem i sin dagbok.
Men ganska snabbt inser man att även en så enkel form kräver disciplin och mål. Att skriva varje dag blir viktigt, en dagbok där man bara sporadiskt skriver blir helt enkelt inte lika tillfredsställande. Tror jag.

Om man inte sätter några mål för sitt skrivande så är det lätt att det blir just ingenting av det mer än hundratals påbörjade men aldrig avslutade berättelser. Den där romanen som man så gärna vill skriva blir aldrig färdig oavsett hur många år som går, kanske får den istället sällskap av fler ofärdiga. Det finns alltid gott om ursäkter, andra saker som tar uppmärksamheten.

Klassiska enkla metoder handlar om att avsätta en viss tid varje dag, jag har exempelvis skrivit om 23-minutersmetoden men även om disciplin för att skriva.

Men även om du använder dessa så behöver du sätta mål och deadlines. Om vi för ett ögonblick lämnar vår underbara värld av bokstäver, ord och fantasivärldar (det är väl ändå det som de flesta av oss skriver om?) och går över till managementlitteraturen så hittar vi metoden SMART som används för att sätta mål.

(mer …)

Anteckningsboken är författarens bästa vän

maj 20th, 2010 - 

Anteckningsböcker existerar fortfarande i vår digitala värld. Det är något speciellt med att klottra ner sina tankar och idéer på papper. Vill du bli författare på riktigt så är anteckningsboken din bästa vän.

För ett par år sedan skaffade jag min första anteckningsbok speciellt för skrivandet. Faktiskt av samma sort som Hemingway använde – en Moleskine. Nåja, nu använder jag faktiskt mest andra anteckningsböcker.

När jag startar ett bokprojekt så tar jag en helt ny anteckningsbok och använder denna för att skriva ner alla tankar och idéer kring just den boken. Gärna en lite finare anteckningsbok med läderpärmar och ett resårband som kan hålla ihop den. Efter ett tag tenderar det nämligen att bli en del lösblad i den där anteckningsboken. Utskrifter på färdiga kapitel som ska korrläsas, utskrifter från internet med faktauppgifter som samlats in under research.

En del av de här anteckningsböckerna blir liggande i hyllan, halvfyllda. Böcker som inte vill skrivas klart – just då, tänker jag.

(mer …)

Författare flyr in i verkligheten, eller Det var enklare för Hemingway

februari 18th, 2010 - 

Visst var det enklare på Hemingways tid? Det fanns inte lika stora möjligheter för en aspirerande författare att fly in i verkligheten istället för att fokusera på skrivandet. Framför allt var verktygen mindre sociala, oavsett om han/hon använde penna eller skrivmaskin.

Fly in i verkligheten, ja det kan man nog kalla det när man som författare börjar surfa omkring på nyhetssajter istället för att fokusera på den fantasivärld där din skönlitterära berättelse äger rum. Med internets hjälp är det enkelt att surfa iväg på en resa världen runt och hitta den ena spännande, engagerande, intressanta artikeln efter den andra. Och timmarna går.

(mer …)

Snöflinge-metoden för att skriva en roman

januari 10th, 2010 - 

Hur gör man för att skriva en roman? Ja, en viktig del är förarbetet. Här får du tips på 10 steg som tar dig från idé till färdig bok.

Det här är en bearbetad och förkortad översättning av en riktigt bra artikel om The Snowflake method, eller på svenska Snöflingemetoden. Det handlar om hur man skriver en roman på enklaste sätt.

Det är en väldigt lång och informativ artikel som jag försökt sammanfatta nedan, med fokus på de tio steg som nämns. Har även gjort tidsuppskattningar räknat i timmar, delvis utifrån mina egna erfarenheter från skrivandet av romanen InnebandyPiraterna.

1. Skriv en sammanfattning av romanen i en mening. (1 h)

2. Utöka sammanfattningen till ett stycke. Få med de stora katastroferna, typ akt 1-3. Första katastrofen i slutet av akt 1, den andra i mitten av akt 2 och den tredje i slutet av akt 2. Och i akt 3 knyts alls samman och löses. (1 h)

3. Storyline för varje karaktär i boken (1 h/karaktär)

4. Utöka varje mening i det sammanfattande stycket till ett eget stycke. När du gjort detta har du ett synopsis på hela boken. (3-4 h)

5. Skriv en 1-sidig beskrivning av varje huvudkaraktär och en halvsida om varje bikaraktär. (5-20 h)

6. Utöka ditt 1-sidiga synopsis till ett 4-sidigt synopsis. (30 h)

7. Utöka personbeskrivningarna till fullständiga faktablad med allt som finns att veta om en karaktär. Födelsedag, beskrivning, historia, motivation, mål etc. Och viktigast – hur karaktären kommer att förändras. (20-100 h)

8. Ta ditt 4-sidiga synopsis och gör ett kalkylark där du listar samtliga scener i boken. En kolumn för POV (point of view) karaktär. En bred kolumn om vad som händer, och ev några andra kolumner med en uppskattning av hur långt du tänker skriva i sidor/tecken/ord. Det gör det enklare att flytta runt scener. Slutligen lägg till en kolumn för att arrangera scenerna i kapitel. (15 h)

9. Ta varje rad från kalkylarket och utveckla scenerna, skriv ner idéer till dialog, allt du kommer på som anteckningar. (Detta steg är valfritt, kan hoppas över). (150 h)

10. Sätt igång och skriv romanen!

Totalt: 200-300 h.

Under processens gång kommer man flera gånger att gå tillbaks till tidigare steg för att rätta till saker som man kommer på. När du lär känna dina karaktärer kommer de att påverka historien på olika sätt. Och det är bättre att göra dessa ändringar tidigt än att göra det när hela första utkastet är färdigskrivet. Något man inser när man gjort det en gång.

Lycka till!

Disciplin eller inspiration – så skriver du mer

januari 10th, 2010 - 

Har du verkligen råd att vänta på inspiration eller krävs det bara mer disciplin för att du ska skriva färdigt den stora romanen? Här får du några tips på hur du blir mer produktiv.

Känner du också att dagarna går och du inte kommer någonstans med den stora romanen i byrålådan (eller numera hårddisken)? Du är inte ensam. De flesta amatörförfattare har just det problemet. Det finns så mycket annat som stjäl tid och uppmärksamhet.
Det vanligaste felet är att man väntar på inspiration.
Författaren Peter DeVries har sagt: “Jag skriver bara när jag är inspirerad, så jag ser till att jag är inspirerad varje dag kl 09.00”
Det är egentligen rätt klockrent. Även Jan Guillou har uttryckt det på liknande sätt, något om att inspiration är inget som proffs har råd att vänta på. Det är bara att sätta sig och skriva, precis som det är med allt annat som man ska göra. Den som väntar på inspiration till att diska skulle snart se berget av odiskade tallrikar växa på diskbänken.
(mer …)

23 minuter som gör dig till författare

januari 10th, 2010 - 

Vad är det vanligaste problemet för oss författare? De flesta brukar svara: att få tid att skriva. Det är så mycket plikter och annat som tar tid. Alltifrån barn vänner till jobb (inte alla har förmånen att skriva på heltid) och fritidsintressen. Därför kommer nu 23-minutersmetoden som garanterat gör att du hinner skriva en roman per år.

(mer …)

Röda och lösa trådar hemligheten bakom novellen

januari 10th, 2010 - 
Tags:

Man kan prata om handling men det handlar ytterst om trådar. Röda trådar, lösa trådar och att knyta ihop trådarna. Vi får se om jag lyckas med det i den här texten.

En riktigt bra novell bör ha en röd tråd. Allting ska helt enkelt hänga ihop på något sätt. En del menar att intrigen är den röda tråden i en berättelse. Jag skulle vilja säga att den röda tråden är idén, kärnan till varför du började skriva din novell från början.
Nu kan den röda tråden se olika ut (i valtider kanske det är politiskt korrekt att säga att den kan ha olika färger) från gång till gång. Ibland är det ett speciellt händelseförlopp, en intrig eller gåta, som du ser framför dig och vill föra läsaren från punkt A till B genom de rader som novellen utgör.
(mer …)

Så får du tid att skriva

januari 10th, 2010 - 


Ett problem som plågar oss alla som gillar att skriva – när ska vi få tid att göra det? I det här avsnittet av Berättarskolan får du några handfasta råd och dessutom exempel på hur några kända författare gjorde för att lyckas.

Det är bara att erkänna direkt – jag har själv syndat i flera år. Jag har sagt att jag vill skriva mer men ändå kan det ibland gå flera veckor utan att jag skrivit en enda skönlitterär rad.
Jag har jobbat med en bok i flera år, okej snart är det tio år. På sätt och vis är det inte bara negativt, att idén får mogna som ett årgångsvin och påverkas av en mängd erfarenheter. Men samtidigt så gnager också det som en äldre redaktör sa till mig för mer än tio år sedan:
”Se till att fortsätta skriva nu när du är ung – du ska inte tro att du får mer tid när du blir äldre”.
Jag tror att han framför allt menade att jag skulle göra det till en vana eller rutin att skriva. De där orden har jag nu insett hur sanna de är och den här artikeln hoppas jag blir ett startskott till bättring för både mig och alla er andra där ute som bär på författardrömmen.

Alla våra ursäkter
Varför har vi då så svårt att komma till skott? En sak är säker. Det finns ingen grupp människor som är så bra på att komma på ursäkter som författare. Det beror säkert på att vi är kreativa och snabbt kan fantisera ihop inte bara berättelser utan också undanflykter.
Jag gillar Jan Guillous inställning till skrivandet där han uttrycker sig i stil med:
”Att skriva romaner har inget med inspiration att göra, det är ett nio-till-femjobb. Att vänta på inspiration är det bara amatörer som har råd med. Som proffs gäller det att sätta sig ner och börja skriva.”
Det sammanfattar det ganska bra. Vill du få något gjort så gäller det att skriva en liten stund varje dag – om du nu inte har det så lyxigt att du kan ta ledigt några veckor i sträck för att både hinna vänta in inspiration och hinna skriva din berättelse.

En kvart om dagen
Hemligheten är att göra det varje dag. Fundera över hur lång tid du kan sätta av VARJE dag – och gör det. En kvart om dagen klarar väl alla? Jag tror att 15-20 minuter är ett minimum och samtidigt mer realistiskt än att säga ”jag kan lätt sätta av en timme” (även om det är sant).
Tidigare inbillade jag mig också att om jag sätter mig en kvart och sätter igång och blir inspirerad så kommer jag att sitta en timme. Numera tror jag dock att det är bättre att redan från början bestämma mig för vilken tid jag ska lägga och göra det.

Författarstund på morgonen
Jag har läst åtskilliga intervjuer med författare som inlett sin karriär genom att skriva varje morgon innan de gått till jobbet. John Grisham jobbade som advokat innan han blev författare på heltid. Han steg upp kl 5 varje morgon och satte sig och skrev på sin bok i en timme innan det var dags att gå till kontoret. Och han jobbade 60-80 timmar i veckan.
Det finns till och med forskning som visar att de som skriver några få sidor varje dag får mer gjort än dem som skriver mer sporadiskt och väntar tills de kan avsätta längre tid sammanhängande.
En majoritet av de skönlitterära författarna skriver just på morgonen, vilket säkert beror på att människan oftast är mest fokuserad vid den tiden på dygnet.
Men det finns också exempel på författare som använt en del av lunchen till skrivande, eller som direkt efter kvällsmaten satt sig en halvtimme vid skrivmaskinen, datorn eller vid skrivbordet med block och penna. Det viktiga är regelbundenheten.

Uppgift:
Bestäm dig för hur många minuter du kan avsätta varje dag och vilken tid på dygnet som passar dig bäst. Sätt dig sedan ner och börja skriv. Leta sedan upp en skrivarsajt där du kan publicera dig och få feedback – eller starta en egen blogg där du kan lägga ut dina texter.
Du är också välkommen att lämna dina egna tips som kommentarer till den här artikeln!